Ingen blev bjuden till vårens tyckar-fest

Låt mig inleda dagen med att sopa upp spillrorna efter gårdagens osannolikt visa ord: nej, det är ingen som har varit taskig. Det är ingen som sagt, gjort eller ens antytt något. Det är, precis som jag skrev, sviterna av ett raserat självförtroende som ger sig tillkänna.

Jag är nöjd med hur jag utbildar Freddan och känner för första gången på ganska länge att jag tror på mig själv när jag gör det. Men jag är inte 100% övertygad om min egen förträfflighet. Än. Därför har jag fortfarande svårt att solla bland andras välmenande tankar, erfarenheter och idéer, och eftersom jag inte är en jävla idiot som älskar drama så väljer jag aktivt att inte bjuda in hela cyberspace till en stor tyckar-fest online. 

Istället jobbar jag efter konceptet ”se men inte röra”. Det är okej att människor sitter på sin kammare och radar upp spaltmeter av saker jag enligt dem borde göra annorlunda, men det är inte läge att dela med sig av sin raketforskning. Inte just nu. Därför bjuder jag inte in till diskussion. Därför väljer jag att inte dela mina tankar och planer öppet. Inte för att någon varit det minsta elak – utan för att jag är smart nog att bry mig mer om min självkänsla än min Instagram.