My daily dose of internet

Vilken helg. Den var ett virrvarr av toppen och tårar. Det är rörigt nu. Rörigt bland tankar, hästar, hjärna och hjärta, och det faktum att tävlingarna drar igång igen om två veckor får mig att krypa ur skinnet. Jag står utan tävlingshäst. På samma sätt som "det har inte hänt om det inte finns på Facebook" ifrågasätter jag om jag finns om jag inte visat mig på tävlingsplatsen. Jag tror fan inte det.
 
Helgen har också varit en påminnelse om hur fantastiskt allt utom häst-situationen är. Fredagen inleddes starkt med att K kom hem med ost, vin, present och grillkol. Hon är bäst på sånt (också), men det går inte att skriva om på djupet utan att låta som en obehaglig person. Lördagen fortsatte med att alla hästarna fick gå på gemensam tur och idag har vi firat Mors Dag och jag har tränat mina sladdriga magmuskler med ett trav-dressyrpass på Lus. 26 minuter trav senare kunde jag konstatera att mina magmuskler inte mått bra av vilan den här gången heller.
 
Dessutom har vår inredning till sadelkammaren anlänt från England efter flera veckors ihärdig väntan, och jag tänkte, om ett tag när allt fallit på plats, köra en vlogg-version för att visa upp rummet där vi förvarar våra dyrgripar (dvs kakor, nödmat och en och annan sadel). 
 
Hela gänget på tur, mamma, farbror havre, Katja och jag.